Haväng

Om att rymma

Posted in Allmänt by Jonas on 17 augusti 2008

När jag var sex år gammal gick jag och Mats varje dag till lekis. En dag bestämde vi oss för att inte gå ända fram utan göra något annat. Som att kasta snöboll, gå i centrum och bara vara fria. Sagt och gjort. Vi var två sexåriga rebeller som revolterade mot etablissemanget. Jag minns inte så väl hur dagen avlöpte, men att föräldrarna var mycket upprörda. Självklart skyllde jag på Mats och lika självklart skyllde han på mig. Det hade vi säkert gjort upp redan på morgonen.

Ibland önskar jag att jag kunde göra samma sak idag. Bara rymma, dra iväg för en dag, en vecka eller ett år. Men livet är fyllt av en massa måsten som vuxenansvar, räkningar och arbetsavtal. Men när jag fyller pensionär om nitton år ska jag hänga en tygpåse på en käpp, slänga käppen över axeln och säga ”nu drar jag”.

Annonser
Tagged with: , ,

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Frk F said, on 17 augusti 2008 at 9:08

    Väldigt bra skrivet, måste jag säga.

    Jag förstår precis känslan av att vara fast i ekorrhjulet och inte finna tid till allt det andra man vill göra. Man bara skjuter det framåt till en tidpunkt som kanske passar bättre. Ett dilemma av stora mått.

  2. Eva-Lena said, on 17 augusti 2008 at 18:35

    En känsla jag tror att många känner igen sig i, jag gör i alla fall det! Kul att du är tillbaka om så bara halvt om halvt….

    Kramar Sis

  3. BountyLady said, on 18 augusti 2008 at 11:05

    Skulle oxå vilja rymma.
    Bort bort bort från allt ansvar å alla måsten.

    Skulle inte heller vara fel att leva om sitt liv o korrigera alla misstag man gjorde som liten… 😉

    Jag känner mej sååå FRI när jag sticker iväg på semester utomlands… Nu var det dock flera år sen sist så ”Fångad” är mera syninymt med mej idag…

    Ha det gottis !

  4. f. said, on 31 december 2009 at 15:36

    Jag skulle hellre bo på gatorna i New York utan varken mat eller en säng att sova i, än att vara fast här.

    Känner igen känslan du beskriver, frågan är om jag klarar av att vänta tills jag är pensionär.
    Varje gång jag läser en bok eller ser en film blir jag bara deprimerad över att de verkar ha det så spännande, medan jag tvingas gå upp ännu en dag och vara jag.

    Jag måste bort härifrån så fort som möjligt…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: